On Christmas day
Så var det julafton (igår, ja jag vet). Morgonen började helt ärligt skit. Helt åt helvete, hahaha. Mådde som om jag hade fått armar och ben bortskjutna och någon ropat "God jul, din jävel!". Jag planerade dagens resa, duschade, plattade håret, slog in julklapparna sminkade mig och kände mig jäkligt hungrig vilket inte var så konstigt med tanke på att det nästan var ett dygn sen jag fick (ja, FICK) någon mat. Jag väckte också den där största källan till humöret bara för att se honom sätta sig vid datorspelet och inte svara när jag bad honom att hjälpa till. Allt detta på mindre än 2 timmar. Jag missade första tunnelbanan jag skulle tagit och sen missade jag bussen till andra tunnelbanan så man fick halvspringa med väska och kassen julklappar.
Detta brukar inte höra till den vanliga julen så därför tar jag den vanliga beskrivningen först här nedan.
Detta brukar inte höra till den vanliga julen så därför tar jag den vanliga beskrivningen först här nedan.
Så var det jul igen (ja jag vet, igår). Alla våra jular har varit likadana varje år som jag kan minnas. Den enda skillnaden rör julklapparna men det kan jag ta lite senare. Den firas alltid hemma hos mormor och morfar som bor två stigar ifrån mitt hus och där samlas morbrors familj, mosters familj, morbror med flickvän och jag, mina bröder och mamma med kille. Och så morföräldrarna förstås. Det här blev också den andra julen som min pojkvän gjort oss sällskap vilket gjorde allt lite roligare.
Vi alla anländer vid 12-tiden och hjälper till med de sista förberedelserna eller leker med barnen. Klockan 13 sitter alla och trängs vid de alldeles för små borden (vuxna uppe i köket och barnbarnen (förutom jag) nere i vardagsrummet). Vi turas om att hämta mat vid bänken och fyller tallrikarna med kinka, sillar, julmackor, köttbullar, rödkål, brunkål, omelette, potatis, jansons frestelse i olika former, stuvningar, brysselkål, prinskorv (det enda jag önskade mig i år och det enda som inte fanns känns det som), rödbetssallad, lax, citronbakad lax, rökt lax, gravad lax, ägghalvor, syltor och allt det som släkten kan tänkas ha haft med sig.
Här sitter man och försöker äta så mycket som möjligt utan att må illa och till det dricks det flaskor och flaskor av julmust samtidigt som vi alla tjattrar och pratar i munnen på varandra fram tills ca 14.50. Då blir det fart på hela stora släkten och alla rusar fram och tillbaka, dukar av och jagar barn, plockar på sig av julgodisbordet och bär ner stolar till vardagsrummet och försöker sedan hitta en bra golvyta med en bra plats till tvn. Kalle Anka börjar klockan 15.
När kalle är slut värms det glögg och alla sätter sig i ordning i väntan på klapputdelningen. Som tradition utses alltid de yngsta barnbarnen till nissar som hämtar julklapparna under julgranen, ber det yngsta läskunniga barnbarnet (som får vara tomte) att läsa på paketet vem det är till och ger därefter klappen till denne. Ett bra sätt att lära barnen vem som är vem i släkten.
Här kommer vi till den lilla ändringen i den annars så traditionella julen. Fram tills för kanske fyra år sedan så köptes det alltid klappar till höger och vänster och alla skulle få från alla. Men när samtliga familjer i släkten blev tvugna att inse hur illa ställt det var ekonomiskt så intogs en ny tradition. Alla fick dra en lott var med ett namn på. Namnet på lappen var den i släkten som man skulle ge en julklapp till. På det viset får alla en julklapp var och så har vi trappat ner lite på pressen. Klapparna öppnas i ordningen yngst till äldst (inse tiden som lades ner här för fyra år sedan när man öppnade ett paket varje gång det blev ens tur och man fick vänta varv efter varv då det var runt 19 släktmedlemmar runt granen).
Sedan tar man det bara lugnt, dricker glögg, pratar, leker med sin julklapp och äter mer mat eftersom magen nu har vant sig vid att det är jul. Klockan 18.58 blir det samma uppståndelse som vid Kalle Anka när alla ska hinna sätta sig framför tvn och Karl Bertil Jonssons Julsaga. Efter detta börjar släkten lugna ner sig och barnen börjar bli trötta. Vi säger alla hejdå i 40 minuter, packar med oss julmat hem, letar reda på saker som inte för glömmas kvar, klär på barnen och åker hem i bil eller buss med ett "God Jul" och en hälsning om god fortsättning.
Vi alla anländer vid 12-tiden och hjälper till med de sista förberedelserna eller leker med barnen. Klockan 13 sitter alla och trängs vid de alldeles för små borden (vuxna uppe i köket och barnbarnen (förutom jag) nere i vardagsrummet). Vi turas om att hämta mat vid bänken och fyller tallrikarna med kinka, sillar, julmackor, köttbullar, rödkål, brunkål, omelette, potatis, jansons frestelse i olika former, stuvningar, brysselkål, prinskorv (det enda jag önskade mig i år och det enda som inte fanns känns det som), rödbetssallad, lax, citronbakad lax, rökt lax, gravad lax, ägghalvor, syltor och allt det som släkten kan tänkas ha haft med sig.
Här sitter man och försöker äta så mycket som möjligt utan att må illa och till det dricks det flaskor och flaskor av julmust samtidigt som vi alla tjattrar och pratar i munnen på varandra fram tills ca 14.50. Då blir det fart på hela stora släkten och alla rusar fram och tillbaka, dukar av och jagar barn, plockar på sig av julgodisbordet och bär ner stolar till vardagsrummet och försöker sedan hitta en bra golvyta med en bra plats till tvn. Kalle Anka börjar klockan 15.
När kalle är slut värms det glögg och alla sätter sig i ordning i väntan på klapputdelningen. Som tradition utses alltid de yngsta barnbarnen till nissar som hämtar julklapparna under julgranen, ber det yngsta läskunniga barnbarnet (som får vara tomte) att läsa på paketet vem det är till och ger därefter klappen till denne. Ett bra sätt att lära barnen vem som är vem i släkten.
Här kommer vi till den lilla ändringen i den annars så traditionella julen. Fram tills för kanske fyra år sedan så köptes det alltid klappar till höger och vänster och alla skulle få från alla. Men när samtliga familjer i släkten blev tvugna att inse hur illa ställt det var ekonomiskt så intogs en ny tradition. Alla fick dra en lott var med ett namn på. Namnet på lappen var den i släkten som man skulle ge en julklapp till. På det viset får alla en julklapp var och så har vi trappat ner lite på pressen. Klapparna öppnas i ordningen yngst till äldst (inse tiden som lades ner här för fyra år sedan när man öppnade ett paket varje gång det blev ens tur och man fick vänta varv efter varv då det var runt 19 släktmedlemmar runt granen).
Sedan tar man det bara lugnt, dricker glögg, pratar, leker med sin julklapp och äter mer mat eftersom magen nu har vant sig vid att det är jul. Klockan 18.58 blir det samma uppståndelse som vid Kalle Anka när alla ska hinna sätta sig framför tvn och Karl Bertil Jonssons Julsaga. Efter detta börjar släkten lugna ner sig och barnen börjar bli trötta. Vi säger alla hejdå i 40 minuter, packar med oss julmat hem, letar reda på saker som inte för glömmas kvar, klär på barnen och åker hem i bil eller buss med ett "God Jul" och en hälsning om god fortsättning.
Mitt dåliga julhumör gick faktiskt över när jag väl träffade släktmedlemmar på bussen till mormor och kunde faktiskt njuta av the day of the year. Jag blev inte ens besviken när min julklapp för i år visade sig vara en chokladask. Och tänk er då häpnaden när jag öppnade kortet tillhörande och fick ett presentkort till Åhléns på hela 500 kronor!
På kvällen skulle jag och pojkvännen sova i mormors lilla gästrum för första gången och tittade på Happy Feet och Goblet Of Fire på den lilla, lilla tvn. Men först satt vi två och la ett pussel tillsammans. Vi tog fram den stora med 1000 bitar och tänkte först värma upp med en litet mindre, men när vi hade lagt svanen på 100 bitar kände vi oss så duktiga att den med 1000 bitar inte behövdes. Och nu idag är vi tillbaka hemma på gärdet efter en 2 timmars resa då pendeltåget fick för sig att stanna en väldans lång tid mellan två stationer.
Ja, förutom min chokladask och Åhléns-kortet så fick jag en julklapp av pojkvännen. Ekonomin har varit skit sen i somras men jag bad ändå om att få något som överraskning på morgonen. Han fick en sovmask av mig, av honom fick jag en ananas. XD
På kvällen skulle jag och pojkvännen sova i mormors lilla gästrum för första gången och tittade på Happy Feet och Goblet Of Fire på den lilla, lilla tvn. Men först satt vi två och la ett pussel tillsammans. Vi tog fram den stora med 1000 bitar och tänkte först värma upp med en litet mindre, men när vi hade lagt svanen på 100 bitar kände vi oss så duktiga att den med 1000 bitar inte behövdes. Och nu idag är vi tillbaka hemma på gärdet efter en 2 timmars resa då pendeltåget fick för sig att stanna en väldans lång tid mellan två stationer.
Ja, förutom min chokladask och Åhléns-kortet så fick jag en julklapp av pojkvännen. Ekonomin har varit skit sen i somras men jag bad ändå om att få något som överraskning på morgonen. Han fick en sovmask av mig, av honom fick jag en ananas. XD
Kommentarer
Trackback
