Wallerie

Jag struntar i om det är fel. Jag struntar i om det är klumpigt. Jag gör allt på mitt sätt för att jag är bättre än alla andra. Hur kan man annars förklara att jag får saker gjort och samtidigt har askul?

Jag må skära med kniv likt en flodhästslaktare, men jag är alltid helskinnad själv.
Jag kanske drar ut på städningen i timmar, men jag njuter av varje ögonblick och sjunger oftast för full hals.

Igår kväll när jag städade så fick jag lirka upp mina ullstrumpor ur dammsugaren. Jag dammsög upp ett par, ja. Men det var bara för att jag inte tittade ordentligt när jag skulle dammsuga tvn. Jag dammsög tvn, ja.

Det blev asfint. Men jag lovar att om jag hade haft en hamster så hade jag dammsugit upp den med.


Love you bye!

Så, för att summera upp några av de saker som har format min nya vardag så räknar vi här upp lite smått och gott.

• Rötägg finns inte längre med i bilden. De passar inte in och de enda som jag delar mina dagar med är personer som jag alltid vill ha kvar i mitt liv. Ingen bestämmer eller har den minsta kontroll över mig. Skit ner er.

• Jag står mer på egna ben än vad jag redan har gjort. Eller så är enda skillnaden att de benen står jäkligt mycket starkare.


• Jag har nu en fast anställning på jobb. Fast det inte är någon större skillnad då jag jobbade som en ordinarie de två första åren ändå. Jag vet vad jag kommer göra i framtiden, eller iallafall sträva efter, men för ett tag framöver nu så vill jag egentligen bara knega och stå i.


• Jag sjunger som en tok så fort jag får chansen till. Fast vänta - det är ju ingenting nytt.


• (Craaaaap) Från Januari lånar jag och Tasha en lägenhet tillsammans under ett halvår. En fin lya mitt på söder där galenskaper kommer vara en vardag. Underbaraste. I samma veva drar hon och jag utomlands i några veckor på en ordentlig solsemester. Hej D-vitamin!


• Jag har en underbar pojkvän. Vi har varit tillsammans i några månader nu och jag blir bara lyckligare för var dag som går. Vi två älskar varandra något otroligt och vi gör varandra hela på ett sätt som inte går att beskriva utan att låta helt... miffo. Den här killen är den finaste man kan hitta och det är så mycket jag avundas honom för. Det gör nästan ont så bra som vi passar för varandra, och han behandlar mig bättre än någon annan någonsin har gjort. Han får låna en lägenhet nu i några månader, och under den tiden bor jag med honom. Att kunna planera en framtid gemensamt med någon annan blev plötslig så mycket härligare och jag kan inte beskriva det på något annat sätt än att vi har det bästa av bästa.


• Jag har på tok för mycket att göra ibland, och på tok för lite resten av tiden. En av de saker som jag har skjutit upp för länge är införskaffning av glasögon, vilket är behövligt. Bara för att det är snyggt liksom, inte alls för att läkare trycker upp papper under näsan på mig för att bevisa att jag faktiskt ser som en kratta.


• JAG KÄNNER MIG URFATTIG FÖR ATT ALLA JÄVLA VÄNNER FÖRTJÄNAR JULKLAPPAR! Sluta vara så underbara, assholes.